Islam och sufism

Vad är islam?

Detta är en fråga som man kan besvara på många olika sätt. För en del är det ett historiskt fenomen, andra skulle kanske kalla det en kultur eller en av världsreligionerna. För många muslimer är det dock snarare ett sätt att leva– en livstransaktion.

Ordet islam

Orden ”islam”, ”muslim” och ”salam” kommer från samma rot: S L M, som betyder sundhet, frid och fred. Islam betyder att överlämna sig (till Gud), men också att etablera fred och frid. En muslim är, enligt profeten, en person från vars hand och tunga människor går säkra. Salam betyder fred, frid och välbefinnande.

Islam är också namnet på den praktiska aspekten av religionen; det som handlar om vad man gör snarare än vad man tror eller hur man är. Dessa tre aspekter av religionen islam illustreras i följande berättelse (Gabrielhadithen) från profeten Mohammads tid.

Gabriel-hadithen

Omar, en av profetens samtida, berättar:

En gång när vi satt runt profeten, kom det plötsligt en man med kritvita kläder och kolsvart hår. Han bar inga tecken på att vara en resande, men det var heller ingen av oss som kände igen honom. Han kom och satte sig mitt framför profeten, så nära att hans knän nuddade profetens knän.
Mannen vilade sina händer på låren och sa: Mohammad, berätta för mig om islam. Profeten svarade: Islam är att du intygar att det inte finns någon gud förutom Gud och att Muhammad är Guds sändebud; att du upprätthåller tidebönen; att du skänker allmoseskatten; att du fastar i månaden ramadan; samt att du vallfärdar till Guds hus om du har möjlighet att ta dig dit. Mannen sa: Det är sant.

Vi förvånades över att han först frågar profeten, och sedan bekräftar svaret. Sedan sade han: Berätta för mig om tron (iman). Profeten svarade: Att du tror på Gud; på Hans änglar; på Hans böcker; på Hans profeter; på den sista dagen; samt på att allting, bra eller dåligt, bara kommer från Gud. Återigen sa mannen: Det är sant.

Sedan sa han: Berätta för mig om andlighet (ihsan). Profeten svarade: Att du tillber Gud som om du såg Honom framför dig, för även om du inte kan se Honom så ser Han dig.
Sedan sa mannen: Berätta för mig om domedagen. Profeten svarade: Varken den tillfrågade eller den som frågar vet när den infaller. Då sa mannen: Berätta då för mig om dess tecken. Profeten svarade: Att tjänarinnan föder fram sin härskarinna; och att du ser barfota, nakna, fattiga fåraherdar tävla med varandra om att bygga de högsta byggnaderna.

Mannen gick sin väg. Vi satt länge tysta. Till sist frågade profeten: Omar, vet du vem frågaren var? Jag svarade: Gud och hans sändebud vet bäst. Profeten sa: Det var Gabriel, som kom för att lära er er religion.

Islam – den yttre aspekten (praktik)

Islam representeras ofta av det man kallar de fem pelarna: Trosbekännelsen eller vittnesbördet (shahada), tidebönen (salat), allmoseskatten (zakat), fastan (sawm) i månaden ramadan och vallfärden (hadj) till Mecka.

Vittnesbördet

Det som definierar en muslim är vittnesbördet eller trosbekännelsen, som i sin enklaste form lyder ”la ilaha illallah, Muhammad rasulullah” (det finns ingen gud förutom Gud; Muhammad är Guds sändebud). Det är genom trosbekännelsen man uttrycker sin religionstillhörighet som muslim.

Tidebönen

Det är en religiös plikt för alla vuxna muslimer att utöva tidebönen fem gånger per dag: före soluppgången, mitt på dagen, på eftermiddagen, efter solnedgången samt på kvällen när det blivit mörkt. Tidebönen är en rituell form av gudstillbedjan som består av både rörelser och recitation – man står upp och reciterar koranen, bugar och knäfaller efter ett visst mönster. Innan man är i stånd att utföra tidebönen ska man rena sig genom en rituell tvagning. På fredagar ersätts bönestunden mitt på dagen av fredagsbönen, som förutom den rituella bönen också innehåller en predikan. Förutom fredagsbönen, som alltid utförs i grupp, och oftast i en moské eller annan särskilt avsedd plats, kan man utföra bönen ensam eller tillsammans med andra; var som helst – i hemmet, på jobbet, i skolan eller ute i naturen.

Se även gärna vår korta förklaring om hur bönen går till och vad man säger i bönen!

Allmoseskatten

En muslim som besitter en förmögenhet över en viss gräns, förväntas varje år skänka en fyrtiondel av sin förmögenhet till fattiga och behövande. Det arabiska ordet för detta: ”zakat” betyder ”rening” och sägs ha givit upphov till det svenska ordet ”skatt”.

Fastan

En vuxen muslim som inte har något förhinder (sjukdom, att vara på resa, havandeskap, amning etc) förväntas fasta varje dag under månaden ramadan. Ramadan är den nionde månaden i islams kalender. Fastan innebär att man inte äter eller dricker något under dygnets ljusa timmar – från gryning till solnedgång. Ramadan är en tid för andlig strävan och kontemplation…

Pilgrimsfärden

Man skulle kunna säga att pilgrimsfärden är höjdpunkten i en muslims religiösa liv. Varje muslim som har möjlighet måste ha för avsikt besöka Guds hus (Kaba i Mecka) åtminstone en gång i sitt liv.

Iman – tron/den inre aspekten

”Iman” betyder tro, trygghet och säkerhet. Genom att bekräfta Guds existens och allmakt uppnår man en inre trygghet och en känsla av säkerhet.

Gud

Det mest centrala begreppet i islams tro är ”tawhid” –Guds enhet. Gud är En, Unik och Evig. Gud är Skaparen, och allt annat är skapelsen. Gud trotsar egentligen all beskrivning, vi kan inte definiera Gud. Vi känner Gud genom Hans attribut, som beskrivs i Guds heliga namn (se texten Guds 99 namn). Vi känner också Gud genom Hans skapelse och genom oss själva – ”den som som känner sin herre känner sig själv”.

Änglarna

Änglar (malaika) är himmelska väsen som sägs vara skapade av ljus. Deras utmärkande egenskap är att de är alltigenom lydiga Gud, de har ingen fri vilja som människor, utan utför bara Guds befallningar. Det finns ett oändligt antal änglar – det sägs att med varje regndroppe som faller kommer en ängel ned.

Guds böcker

Förutom koranen tror muslimer på tidigare uppenbarelser från Gud, såsom Moseböckerna (Tora), Psaltaren eller Davidspsalmerna (Zabur), samt Evangeliet (Injil).

Profeterna

Det är en del av en muslims tro att vörda och respektera alla Guds profeter och sändebud, från den första, Adam, till den sista profeten, Mohammad. Många profeter nämns i koranen, t ex Abraham, Ismael, Isak, Jakob, Josef, Moses, Aron, David, Salomo, Johannes och Jesus.

Domedagen

Ingenting är beständigt, bara Gud varar för evigt. Det finns en tid, som bara Gud känner till, när allting kommer att ta slut, när allt upphör att existera. Det är det som kallas domedagen. Då kommer också alla som någonsin levat att ställas till svars för vad de gjort, alla kommer att konfronteras med sina liv och få se resultatet av sina handlingar.

Allt står skrivet

Vi människor har – på gott och ont – blivit begåvade med en fri vilja. Vi kan i varje given situation bestämma hur vi ska handla. denna frihet för också med sig ett ansvar; vi är ansvariga för våra handlingar och deras konsekvenser, både inför hela resten av skapelsen och inför Gud på domedagen. Det är vi själva som, utifrån våra givna förutsättningar (qadr), skapar vårt öde (qada) Trots detta vet Gud redan hur det kommer att gå; Guds kunskap är inte begränsad av tid och rum. Detta fritar dock inte oss från vårt personliga ansvar för våra val och de handlingar vi väljer att utföra.

Ihsan – Andlighet

Den tredje aspekten av vår religion kallas ”ihsan”. Det beskrivs av profeten som att vi ska tillbe Gud som om vi såg Honom framför oss, eller om vi inte kan det (vilket vi inte kan), med medvetenheten att Gud alltid ser oss. Det handlar alltså om närvaro – att vi ska leva våra liv (för allt vi gör är en del av vår gudsdyrkan) i Guds närvaro. Detta tillstånd försöker vi uppnå genom meditation och gudsåminnellse (dhikr). Ihsan handlar också om att ersätta sina negativa (förkastliga) egenskaper – girighet, osanning, själviskhet, ögontjäneri osv – med goda (önskvärda) egenskaper – generositet, sanning, osjälviskhet, uppriktighet osv. Ihsan kallas också för ”tazkiya” (rening) och ”tasawwuf” eller sufism.

Diagram som illustrerar islams 3 aspekter: islam, iman och ihsan.

Sufism – islams andliga aspekt

Vi som är engagerade inom föreningen har alla någon slags koppling till islams andliga tradition (sufism/tasawwuf). Många av oss tillhör även någon av de många muslimska andliga traditionerna (tariqa) som finns representerade över hela världen sedan strax efter Profeten Muhammads (frid vare med honom) tid.

Vår andliga tradition – Chishtiyya

Mohammad Muslim Eneborg är en auktoriserad lärare (shaykh) inom en av dessa andliga traditioner, Chishti-traditionen och är en del av dess silsila (länk, kedja) genom följande shajara (arab. för kunskapssläktträd som visar genom vilka andra personer den andliga kunskapen som lärdes ut av Profeten Muhammad gått via). En person som har detta brukar inom sufismen kallas för Shaykh. Och den som går i lära hos en shaykh brukar kallas murid (adept).

Den gren av Chishtiyya som han tillhör är känd som den som sammanfört fyra stora traditioner (Shadiliyya, Nakshbandiyya, Suhrawardi och Chishtiyya) till en.

Den viktigaste anledningen med att tillhöra en andlig tradition (tariqa) är att få möjlighet att ta del av det hav av andlig kunskap som Profeten Muhammad besatt. Mycket av den kunskap som Profeten förmedlade finns att läsa om i hadith (det som Profetens samtida förmedlade vidare av vad de sett Profetens göra eller höra honom säga). Då haditherna oftast förmedlar generell kunskap (vi kan kalla det vitaminer) så fördes en stor del av den andliga kunskapen vidare från Profeten genom privata samtal på individuell nivå. Denna kunskap var sällan överförd till andra öppet, utan lärdes ut från shaykh till de murider som ville ta del av den.

Varje andlig tradition har olika metoder för att nå ett och samma mål– kontinuerlig och oförtröttlig ihågkomst av Guds ständiga närvaro, körlek och allmakt. Dessa metoder brukar bestå av olika typer av wird (arab. för ”vägen till vattenkällan”). Vi kan kalla det meditationer eller andra saker som man regelbundet utför, t ex extrafasta, goda gärningar, eller upprepande av Guds 99 namn och attribut och andra islamiska fraser ur koranen eller sunna (Profetens sätt).

Ett sätt att meditera på är genom det muslimer kallar dhikr (arab. ihågkommelse, eg av Gud).

Chistiyya wird och dhikr

Wird ´amm

(den vanliga dhikrn som görs varje morgon och kväll)

Denna dhikr kräver inga särskilda omständigheter. Den kan göras ljudligt eller tyst, sittandes eller ståendes:

100 ggr: ”Subhâna ’Llahi wa‘l-Hamdu li’Llahi wa la ilaha illa’Llahu wa‘llahu akbar”
100 ggr: ”Allahumma salli ´ala sayyidina Muhammad”, eller annan valfri salawat ‘ala an-Nabi (fridsönskan över Profeten Muhammad)
100 ggr: ”astaghfiru-’Llah”, eller annan valfri istighfar (bön om förlåtelse)

Wird khass

(den specifika dhikrn som göres en gång per dygn)

Bör endast utföras med tillstånd av en shaykh. Det är rekommenderat att ha wudu (att ha gjort den rituella tvagningen som inför bönen), sitta på golvet vänd mot qibla (mot Kaba i Mecka) med elektriska ljus släckta samt att uttala orden ljudligt ungefär med samma volym som vid recitation av koranen i kvällsbönen:

11 ggr: ”Allahumma salli ´ala sayyidina Muhammad”
13 ggr: surat al-ikhlas (börja med a’udhu bi’Llahi mina’sh-shaytanir-radjim och inkludera bismi’Llah före varje surat al-Ikhlas). Ha för avsikt att skänka belöningen för recitationen till shaykherna i din tariqa.
200 ggr: ”la ilaha illa’Llah” med ”Muhammada’r-rasulu’Llah” var tionde gång. Man drar ut allt begär och kärlek till denna värld från hjärtat vid nafi (negationen), och ersätter den med kärleken till Allah vid ithbat (affirmationen).
400 ggr: ”illa’Llah”
600 ggr: ”Allahu Allah”
100 ggr eller mer: ”Allah”

Sirri dhikr

(den inre, ”dolda” dhikrn)

Bör endast utföras med tillstånd av en shaykh. Sitt på golvet riktad mot qibla med wudu, ca 5 minuter per övning:

Tänk ordet ”Allah” vid inandningen och ordet ”hu” vid utandningen. Andas som vanligt. Allah-hu betyder ”Gud är”.
Lyssna på hur hjärtat säger ”Allah” vid varje hjärtslag.
Meditera över Guds närhet genom att tänka: ”Allahu hadiri (Gud är närvarande), Allahu nazhiri (Gud ser mig), Allahu may´i (Gud är med mig).
I ditt hjärta ber du nu direkt och spontant till Gud om vad du vill.

Nawalfil salat

(de fyra extra frivilliga bönerna)

Ishraq (morgonbönen ca 30 minuter efter soluppgången)
Duha (böenen några timmar innan dhuhr, middagsbönen)
6 raka’at (omgångar bönemoment) efter bönen efter solnedgången.
Tahajjud (nattbön). Först ska man ha gjort kvällsbönen (isha) och helst sovit något.

Nawâlfil Sawm

(rekommenderad frivilliga fasta, följande dagar)

Måndagar och torsdagar varje vecka.
Fullmånens tre dagar (13, 14 och 15 i den islamiska kalendern).

Läs gärna mer om sufismen och andlighet.

Vi har även gjort en liten kompilation av sufiska visdomsord från kända sufier.

Se även vår ordlista över vanliga uttryck och fraser som är vanligt att muslimer använder.

Sammanställning av Guds nittionio namn.